20 januari 1999
Du sa att det kommer någonting gott
ur allting som gör ont.
Det gör ont.
Väldigt ont.
Väldigt länge.
Men ingenting gott
har kommit ur det onda.
Hur länge ska jag vänta?
Du sa att den som väntar på något gott
kan aldrig vänta för länge.
Jag har väntat.
Väntat säkert hundra år.
Väntar fortfarande.
Men ingenting gott
har kommit ur det onda.
Nu har jag glömt
vad jag väntade på.
Du sa att för den som har glömt vad det var
var det ingenting viktigt.
Men det var viktigt.
Och det gör ont.
Men ingenting gott finns
i allt det onda.
Måste jag vänta
i hundra år till?
Om dikten: Den här dikten föddes ur ett samtal med pappa. Jag skulle fråga honom något, men glömde plötsligt vad det var. Då sa han: ”Om du har glömt det var det nog inget viktigt.”
Men vänta nu! 😂 Kan inte något vara viktigt även om man glömmer det?
Det fick mig att fundera över alla dessa gamla ordspråk som vi använder för att trösta eller förklara livet. Men tänk om de faktiskt inte alltid stämmer?
Leave a Reply