April 2022
Jag sitter här vid havet, tittar ut
och undrar över livet som har tagit slut
Undrar hur jag nånsin ska förlåta
Önskar att jag kunde
för jag vill så gärna gråta
Ska jag nånsin kunna älska
älska någon igen?
När du har gått ifrån mig
du som var min bästa vän
Vi lovade varandra
att dela våra öden
Men du har gått ifrån mig
och det gjorde du med döden
Jag sitter här vid havet
och undrar över livet som tog slut
Ska jag nånsin kunna förlåta?
Ditt val kommer alltid
förbli min gåta
Jag vet jag borde lyssna
på min familj och mina vänner
Men jag kan inte hjälpa
hur jag innerst inne känner
De begraver dig imorgon
men jag vill inte vara med
De säger att jag kommer ångra mig
om jag inte sitter där bredvid
Jag sitter här vid havet
och undrar över livet som tog slut
Vi var alldeles för unga
och du valde livet bort
Jag trodde du var lycklig
men du var här alltför kort
Solen färgar havet
horisonten röd
Som förr sitter vi här nära
men nu så är du död
Ska jag nånsin kunna känna?
Våga älska igen?
Nu när jag har mist dig
du, min allra bästa vän
Även om jag skrattar
även om jag hatar
att du gjort så här mot mig
vet jag att jag alltid,
alltid kommer sakna dig
Jag sitter här vid havet
och tittar ut
och försöker förstå
hur något så älskat
kunde ta slut
Om dikten: Jag skrev den under en period då någon jag älskade gick igenom något väldigt svårt. Jag var ledsen, rädd och hade svårt att förstå hur livet kunde kännas så hopplöst för en annan människa. Jag började fundera på hur det skulle kännas att förlora sin livskamrat på det sättet. Att stå kvar med kärleken, sorgen, ilskan och alla frågor som kanske aldrig får några svar. Berättelsen är inte självupplevd, men känslorna bakom den är verkliga. Nu har dikten också blivit en sång som ligger mig väldigt varmt om hjärtat. Musiken har lyckats fånga den djupa smärtan och förtvivlan på ett sätt som berör mig varje gång jag lyssnar. ❤️
Leave a Reply